Ballonger förekommer i många olika sammanhang. Det kan handla om födelsedagskalas, jippon av olika slag, ballongfigurer som leksaker eller ballongsläpp för att fira eller uppmärksamma något. Men ballonger har långt fler användningsområden än så. Några exempel är för transportering, meteorologi, informationsspridning men också som vapen och för medicinska behandlingar.

De ballonger som används för dekoration hör till typen gummiballonger. Uppfinnandet av gummiballonger tillskrivs britten Michael Faraday. Det var år 1824 i samband med hans experimenterade av gaser (inte lika äckligt som det verkar!) som den första gummiballongen såg dagens ljus.

Efter denna kanske till synes oansenliga upptäckt, blev ballonger genast billigare, enklare och mycket mer hygieniska. Gummiballongens föregångare var nämligen gjorda av något så märkligt som grisars urinblåsor!

För att återgå till frågan; den där skrynkliga lilla ballongen med skrumpet tryck som blir perfekt så fort den fylls med luft – hur går det till? Hur trycker man ballonger?

Metoden som används för att trycka reklamballonger kallas för screentryck. Man placerar en schablonmall med det utskurna motivet över produkten. I nästa steg penslar man färg på produkten genom mallen, och vips så har man ett mönster!
För att detta tillvägagångssätt ska fungera för ballonger, måste de vara uppblåsta när screentryckningen sker. Varje enskild ballong sätts på en liten armstump som fyller ballongen med luft och för den till maskinrollern där färgen och schablonen finns. Efter torkning får ballongerna återgå till sitt ursprungliga och mer resevänliga format tills de når de sin efterlängtade slutdestination.

Med tanke på de låga kostnaderna, stora kvantiteter för reklamballonger med tryck är det inte konstigt att ballonger hör till de absolut populäraste reklamprodukterna!

Det är väldigt vanligt förekommande att vi får logotyper i udda format.

Vi är vana, men för att förenkla både för oss och för dig kommer här en guide för vad en vektorbaserad logotyp är för något.

De allra vanligaste filformaten som används är JPG, JPEG, GIF och PNG. Gemensamt för dessa är att de bygger på små punkter som tillsammans bildar en bild. Detta kallas bitmap.

Eftersom en logotyp ska vara lika fin oavsett om du så ska klä in hela månen med din logotype likväl ett pyttelitet visitkort, så måste man använda sig av vektor.

Vektorbaserade logotyper skapas normalt i program som Adobe Illustrator eller Corel Draw. Det absolut vanligaste formatet är EPS, men det händer att en del sparar dessa som AI, PS eller PDF. EPS är dock det korrekta formatet dels för att det är primärt för vektorgrafik. Det är också ett universellt format som går att öppna av flertalet bildbehandlingsprogram.

Observera att det inte räcker med att byta filändelsen på din fil eller öppna filen i något program och Spara som något nytt vektorbaserat format.

I vissa fall går det att vektorisera en logotyp som är i bitmap.

Det gyllene snittet är ett förhållande mellan olika delar i tex en logotype eller något som du ser i naturen. Vissa människor hävdar att gyllene snittet (eng. golden ratio) är det som gör att vi uppfattar harmoni och faktiskt tycker att något är vackert. Kortfattat så handlar det om att objekt A ska relativt till objekt B vara ca 1.61803 gånger större.

Den som söker efter det gyllene snittet hittar det lite var stans. En snäcka är ett väldigt klassiskt exempel.

Det finns alltså en matematisk formel för vad vi människor uppfattar som snyggt och harmoniskt. Många konstnärer använder sig även av det gyllene snittet. Det finns också företag som använder sig av det gyllene snittet när de designar logotyper. Apple är ett sånt företag.

Det anses att eftersom det gyllene snittet återfinns på många platser i naturen så ska man också hålla sig till det gyllene snittet när man designar saker. Om det är trams, eller om det ligger något i det, låter vi vara osagt. Fakta är dock att många framgångsrika företag och konstnärer har det i åtanke.

Mer om Gyllene Snittet

• Wikipedia om Gyllene Snittet